Politik

Striden mot näthatet

Ett ämne som allt oftare är på tapeten är näthat. Vad ska man göra åt det eskalerande näthatet? I vilken utsträckning är det möjligt att lagföra internet. Och i vilken utsträckning faller hatet under det yttrandefrihetens beskydd? Vilka är det som näthatar – och vilka är särskilt utsatta?

I år är det valår, vilket aktualiserar frågan om näthat. Även om man kan se att näthatet ökat generellt under senare år blir denna utveckling särskilt tydlig inom politiken. Och en av fem politiker uppger att de någon gång har utsatts för olagliga påhopp online.

Inom den privata sektorn försöker man få bukt med problemet –  genom olika initiativ och att erbjuda människor försäkringsmöjligheter. Ett exempel på detta finner du på: https://www.mysafety.se/nathat/nathat-vad-ar-det. En viktig del av utvecklingen är det avtal som Facebook, Twitter, Youtube och Microsoft slutit med EU, där de lovar att samarbeta med nationell polis och att anmälningar om hatinlägg ska granskas snabbare.

Stefan Löfven har ekat EU-kommissionens ord om att näthatet är frätande för det demokratiska samtalet på internet. Och redan förra hösten började regeringen flirta med idén att skärpa lagstiftningen kring hatbrott på internet. Nu är förslaget färdigt och på regeringens sida kan man läsa:

Dagens lagstiftning ger inte tillräckligt skydd mot hot och kränkningar som kan drabba alla men där kvinnor är särskilt utsatta. Nu stärker regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet – justitieminister Morgan Johansson

Vad är hatbrott och vad är inte?

Var går gränsen för brotten på internet? Det kan vara svårt att veta. Men på polisens hemsida kan man få en fingervisning om vad det är som gäller. Vanliga näthatbrott innefattar: olaga hot, ofredande, förtal, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och brott mot personuppgiftslagen. Men ärekränkningsbrott som förtal leder sällan till åtal, eftersom man i många fall anser att yttrandefriheten går före. Det bara i de fall som förtalet rör etnicitet, sexualitet, eller då någon pekas ut för en grov brottslig handling, som den drabbade kan hoppas på rättvisa.